Litteratur

Referenslitteratur

Svenska skrivregler 2017, Ola Karlsson (red.), Stockholm: Liber Förlag 2017 Ingen öppen access via Internet.
Institutet för språk och folkminnen (Språkrådet) | Myndigheternas skrivregler, 8 uppl., Stockholm: Norstedts 2014 Allmänt om stilistiska frågor men även frågor som särskilt berör myndigheter, t.ex.: Heter det riksåklagaren eller Riksåklagaren, kriminalvården eller Kriminalvården?
Domstolsverket | Svensk/engelsk ordlista – Swedish/English Glossary, Stockholm 2019 Här kan du ta reda på vad justitiesekreterare eller kammarrättsfiskal heter på engelska.

Petter Asp | Avsnitt om ”problem-solution-axis” i: The Procedural Criminal Law Cooperation of the EU, Stockholm: Stiftelsen Skrifter utgivna av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet 2016, s. 187–192 I detta avsnitt (om upprättandet av en Europeisk åklagarmyndighet) beskriver Asp hur "lösningar", som den politiska processen har stannat för, ibland kan vara ganska långt ifrån de problem som man vill lösa i början.
Nils Jareborg | "Rättsdogmatik som vetenskap", SvJT 2004 s. 1–10.

Nils Jareborg | "Straffets syften och berättigande", Tidsskrift for Rettsvitenskap 1985 s. 1–17.
Claes Lernestedt | Kriminalisering: problem och principer, Uppsala: Iustus 2003 Endast i tryckt form.
Criminal Law and Philosophy » Vol.13 Issue 3 (September 2019) Special Issue on “Victor Tadros’s Wrongs and Crimes” Senaste uppsatser om Tadros' teori om kriminalisering.
AP Simester, JR Spencer, F Stark, GR Sullivan & GJ Virgo | "Ch. 16 The Moral Limits of Criminalisation", i: Simester and Sullivan’s Criminal Law—Theory and Doctrine, 7th edn, Hart Publishing: Oxford 2019, s. 685–707. Mycket bra, nyanserad, behandling av grunder för kriminalisering.
AP Simester, JR Spencer, F Stark, GR Sullivan & GJ Virgo | "Ch. 21 Permissible Conduct", i: Simester and Sullivan’s Criminal Law—Theory and Doctrine, 7th edn, Hart Publishing: Oxford 2019, s. 685–707. För Er som berör samtycke i examensarbetet.
SOU 2013:38 Vad bör straffas?
Varning för straff – Om vådan av den nyttiga straffrätten, D Victor (red.), Stockholm: Fritzes 1995. (Med bidrag av Andrew Ashworth, Nils Christie, Ståle Eskeland, Vagn Greve, Nils Jareborg, Britta Kyvsgaard, Hannu Takala, Henrik Tham, Per Ole Träskman och Dag Victor)

Per Henrik Lindblom | "Straffprocessens samhällsfunktioner", i PH Lindblom, Sena uppsatser – Om domstolsprocessen, processmaterialet och den alternativa tvistlösningen, Stockholm: Norstedts 2006, s. 319–331. (Artikeln publicerades ursprungligen i Festskrift till Hans Gammeltoft-Hansen, København 2004, s. 411–421.)
Per Henrik Lindblom | "Tvekamp eller inkvisition? Reflektioner om straffprocessens samhällsfunktion och grundstruktur", SvJT 1999 s. 617–655.
Herbert L Packer | "Two Models of the Criminal Process", 113 University of Pennsylvania Law Review (1964) 1–68 En viktig artikel som lanserar – i en amerikansk kontext – två modeller för att analysera straffprocessen: "the Due Process Model" som betonar rättssäkerheten och "the Crime Control Model" som betonar rättskipningens effektivitet.
Herbert L Packer | The Limits of the Criminal Sanction, Stanford: Stanford University Press 1968. Samma tema som Packer 1964 ovan men även frågor om kriminalisering. Endast i tryckt form.
SOU 2019:38 Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg.