SchemaLitteraturSlump
TT Nyhetsbyrån
Postad: 10.9.2019 | Uppdaterad:
Ibland vill man hänvisa till nyhetsartiklar i de populära medierna, kanske inte som vetenskapligt stöd för en viss slutsats eller ett visst faktum, men för att visa hur saken har rapporterats eller debatterats i medierna. En tidning kan publicera eget material producerat av journalister som arbetar för tidningen (antingen som anställd eller frilansare), men ofta kan det vara fråga om material från TT Nyhetsbyrån. Samma text från TT förekommer i så fall i ett stort antal tidningar. Till exempel ärdet samma text under rubriken "Wallin åtalas för grovt förtal" i Folkbladet Västerbotten, Helsinborgs Dagblad, Tranås Tidning m.m. Ursprungskällan är dock, i samtliga fall, följande artikel från TT:
Daniel Martinsson, "Wallin åtals för grovt förtal", TT Nyhetsbyrån, 2019-08-30 (hämtad via retriever, 2019-09-10)
Jag rekommenderar att hänvisning görs till ursprungskällan. Det händer att en direkt länk till artikeln inte är beständig. I exemplet ovan har man angett länken till webbplatsens huvudsida; läsaren får leta fram artikeln själv om hen har tillgång till databasen.
Styckeformatering
Postad: 10.9.2019 | Uppdaterad:
Det finns huvudsakligen två sätt att markera ett nytt stycke i ett textblock: (1) extra avstånd mellan två stycken och (2) indrag i början av ett nytt stycke. Att ha både extra avstånd och indrag är kaka på kaka och kan inte rekommenderas. Extra avstånd mellan stycken förekommer oftast i manualer och handböcker, samt när det är flera spalter på en tryckt textsida. I akademiska böcker och artiklar är det vanligast med indrag. När man lämna extra avstånd mellan stycken är det vanligt att stycket är vänterjusterad. När indrag används är det vanligast med marginaljusterad text. Observera första stycket i ett textblock har inget indrag.
Vänster- resp. marginaljusterade stycken. Klicka på bilderna för att se en större bild.
En annan sak som kan vara bra att känna till är att radavstånd inte behöver vara begränsat till alternativen "enkelt", "1½" eller "dubbelt", som är förvalda i Word. Det är helt OK att välja, exempelvis, "1,3" om du tycker att enkelt radavstånd är för lite och "1½" för mycket. Detsamma gäller teckenstorlek; det går alldeles utmärkt att skriva, exempelvis, "11,5 pt" om du vill det. Se bilderna nedan för alternativ i Word och texter med "enkelt", "1,3", "1½" resp. "dubbelt" radavstånd. Klicka för en större bild.
Hänvisning till ordböcker
Postad: 5.9.2019 | Uppdaterad: 17.9.2019
För att fastställa hur ett ord (t.ex. ett brottsrekvisit) ska förstås i juridisk bemärkelse är det ofta nödvändigt att undersöka ordets lexikaliska betydelse. För en mer utförlig förklaring behöver man konsultera de "större" ordböckerna när man vill diskutera ett ords lexikaliska betydelse i en vetenskaplig argumentation om tolkningen av ordet. På svenska språket är Svenska Akademiens ordbok (SAOB) mest lämpad för ändamålet. Dessutom är det öppen access till SAOB på internet. Det finns även en ordbok som heter Svensk ordbok (SO), som ges ut av Svenska Akademien, och som inte ska förväxlas med SAOB. SO är betydligt mindre utförlig men ändå bra. Det kan tilläggas, att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) inte är någon ordbok.
Se nedan för uppslagord "skada" i webbversionen av SAOB och i SO-appen. Klicka på SAOB för att komma till SAOB:s webbplats; klicka på SO för att se en större bild.
När man ta upp i sin egen uppsats definitionen av ett uppslagsord i SAOB, kan man citera genom att återge exakt vad som står i ordboken. Då SAOB använder förkortningar väldigt mycket kan det vara bättre att skriva ut förkortningarna i löptexten. En återgivelse av definitionen av "skada" kan se ut sä här, exempelvis:
Enligt SAOB betyder skada i allmänhet "något ont som genom en verkande kraft (vid olycklig händelse eller våldshandling eller dylikt) tillfoga(t)s person eller djur eller sak". Skada kan avse mer konkreta förhållanden, i vilket fall är det "något ont som drabbar (drabbat) levande organism och medför(t) en försämring av dennas normala tillstånd ... eller som drabbar (drabbat) sak och medför(t) förstörelse (helt eller delvis) eller försämrad funktion eller värdeminskning". Mer abstrakt betyder skada "olägenhet eller nackdel eller förfång eller (ekonomisk) förlust eller (socialt) avbräck eller (psykiskt) men och dylikt ...".
Man behöver inte ta upp hela definitionen; oftast är det tillräckligt att ta upp endast vad som är relevant i kontexten. Källhänvisning till SAOB görs, till exempel, i en fotnot som se ut så här:
Svenska Akademiens ordbok (SAOB), uppslagord "skada" (sbst.), moment 1, publicerad 1969, internetversion på «http://www.saob.se», besökt 5 september 2019.
I och för sig kan man ange den exakta internetadressen («https://www.saob.se/artikel/?unik=S_03257-0068.Vshm&pz=3» i detta fall). Men det räcker med att ange länken till SAOB:s huvudsida – läsaren kan själv skriva in uppslagsordet och ta fram den aktuella posten.
Prepositioner: från, ur och i
Postad: 2.9.2019 | Uppdaterad:
Det finns ju logik bakom hur de följande prepositionerna används:
från en viss utgångspunkt, ståndpunkt o.s.v.;
ur en synvinkel; och
i ett perspektiv.
Semikolon
Postad: 2.9.2019 | Uppdaterad:
Rätt använt kan seminkolonet vara ett mycket effektfullt sätt att visa sambandet mellan två tankar som uttryckts i en och samma mening. Tyvärr förekommer semikolonet tämligen sparsamt i examensarbeten. Det händer dessutom rätt ofta att semikolonet används där kolonet är påkallat. För en diskussion om semikolonet kan följande artikel rekommenderas: